publicerad: 2015
strypkoppel
stryp|koppel
substantiv
‑kopplet; pl. ~, best. pl. ‑kopplen • en typ av hundkoppel
Singular | |
---|---|
ett strypkoppel | obestämd form |
ett strypkoppels | obestämd form genitiv |
strypkopplet | bestämd form |
strypkopplets | bestämd form genitiv |
Plural | |
strypkoppel | obestämd form |
strypkoppels | obestämd form genitiv |
strypkopplen | bestämd form |
strypkopplens | bestämd form genitiv |