publicerad: 2015
subjektivitet
sub·jekt·iv·itet
[‑ite´t]
substantiv
~en • till subjektiv 2
Singular | |
---|---|
en subjektivitet | obestämd form |
en subjektivitets | obestämd form genitiv |
subjektiviteten | bestämd form |
subjektivitetens | bestämd form genitiv |