publicerad: 2015
svindlare
svindl·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. svindlarna • till svindla 2
| Singular | |
|---|---|
| en svindlare | obestämd form |
| en svindlares | obestämd form genitiv |
| svindlaren | bestämd form |
| svindlarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| svindlare | obestämd form |
| svindlares | obestämd form genitiv |
| svindlarna | bestämd form |
| svindlarnas | bestämd form genitiv |


