publicerad: 2015
tadlare
tadl·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. tadlarna • ⟨åld.⟩ tadla
| Singular | |
|---|---|
| en tadlare | obestämd form |
| en tadlares | obestämd form genitiv |
| tadlaren | bestämd form |
| tadlarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| tadlare | obestämd form |
| tadlares | obestämd form genitiv |
| tadlarna | bestämd form |
| tadlarnas | bestämd form genitiv |


