publicerad: 2015
tallkottkörtel
tall·kott|körtel
N tall·kotts|körtel
substantiv
~n ‑körtlar • ett litet organ i mellanhjärnan, epifysSingular | |
---|---|
en tallkottkörtel | obestämd form |
en tallkottkörtels | obestämd form genitiv |
tallkottkörteln | bestämd form |
tallkottkörtelns | bestämd form genitiv |
Plural | |
tallkottkörtlar | obestämd form |
tallkottkörtlars | obestämd form genitiv |
tallkottkörtlarna | bestämd form |
tallkottkörtlarnas | bestämd form genitiv |