SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SAOL

Svenska Akademiens ordlista

publicerad: 2015  

tempus

temp·­us [tem´p‑] substantiv ~et; pl. ~ • tids­form av verb t.ex. presens, preteritum

Singular
ett tempus	obestämd form
ett tempus	obestämd form genitiv
tempuset	bestämd form
tempusets	bestämd form genitiv
Plural
tempus	obestämd form
tempus	obestämd form genitiv
tempusen	bestämd form
tempusens	bestämd form genitiv

SAOL

Alfabetisk lista

  tempostark adj.
  temposänkning subst.
  tempoväxling subst.
  tempoändring subst.
  tempoökning subst.
  tempus subst.
  tempusform subst.
  temugg subst.
  ten subst.
  tenacitet subst.
  tendens subst.

  Till   alla ordböcker