publicerad: 2015
tjuvskjuta
tjuv|skjuta
N tjyv|skjuta
verb
‑sköt, ‑skjutit, ‑skjuten ‑skjutet ‑skjutna, pres. ‑skjuter • till tjuv 1,2 skjuta 1Finita former | |
---|---|
tjuvskjuter | presens aktiv |
tjuvskjuts (tjuvskjutes) | presens passiv |
tjuvsköt | preteritum aktiv |
tjuvsköts | preteritum passiv |
tjuvskjut | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att tjuvskjuta | infinitiv aktiv |
att tjuvskjutas | infinitiv passiv |
har/hade tjuvskjutit | supinum aktiv |
har/hade tjuvskjutits | supinum passiv |
Presens particip | |
tjuvskjutande | |
Perfekt particip | |
en tjuvskjuten + substantiv | |
ett tjuvskjutet + substantiv | |
den/det/de tjuvskjutna + substantiv |