publicerad: 2015
toccata
tocc·ata
[‑a`ta]
substantiv
~n toccator • komposition för tangentinstrument särsk. orgel i fritt gestaltad stil
| Singular | |
|---|---|
| en toccata | obestämd form |
| en toccatas | obestämd form genitiv |
| toccatan | bestämd form |
| toccatans | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| toccator | obestämd form |
| toccators | obestämd form genitiv |
| toccatorna | bestämd form |
| toccatornas | bestämd form genitiv |


