publicerad: 2015
toppnummer
topp|nummer
substantiv
‑numret; pl. ~, best. pl. ‑numren • till nummer 2 1topp 1
Singular | |
---|---|
ett toppnummer | obestämd form |
ett toppnummers | obestämd form genitiv |
toppnumret | bestämd form |
toppnumrets | bestämd form genitiv |
Plural | |
toppnummer | obestämd form |
toppnummers | obestämd form genitiv |
toppnumren | bestämd form |
toppnumrens | bestämd form genitiv |