publicerad: 2015
torp
torp
[tår´p]
substantiv
~et; pl. ~ • liten urspr. ofri gård
Singular | |
---|---|
ett torp | obestämd form |
ett torps | obestämd form genitiv |
torpet | bestämd form |
torpets | bestämd form genitiv |
Plural | |
torp | obestämd form |
torps | obestämd form genitiv |
torpen | bestämd form |
torpens | bestämd form genitiv |