publicerad: 2015
träd
träd
substantiv
~et; pl. ~ el. vard. trän, best. pl. ~en el. vard. träna – Alla sammansättn. med träd- hör till träd.
Singular | |
---|---|
ett träd | obestämd form |
ett träds | obestämd form genitiv |
trädet | bestämd form |
trädets | bestämd form genitiv |
Plural | |
träd (trän) | obestämd form |
träds (träns) | obestämd form genitiv |
träden (träna) | bestämd form |
trädens (tränas) | bestämd form genitiv |