publicerad: 2015
träffa
träffa
verb
~de ~t 1 skottet träffade i benet2 möta, råka: hon träffade honom på en fest3 komma fram till, ingå: träffa ett avtal
Finita former | |
---|---|
träffar | presens aktiv |
träffas | presens passiv |
träffade | preteritum aktiv |
träffades | preteritum passiv |
träffa | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att träffa | infinitiv aktiv |
att träffas | infinitiv passiv |
har/hade träffat | supinum aktiv |
har/hade träffats | supinum passiv |
Presens particip | |
träffande | |
Perfekt particip | |
en träffad + substantiv | |
ett träffat + substantiv | |
den/det/de träffade + substantiv |
träffa på
• träffa på el. påträffa ngn/ngtInfinita former att träffa på infinitiv aktiv Presens particip påträffande Perfekt particip en påträffad + substantiv ett påträffat + substantiv den/det/de påträffade + substantiv