publicerad: 2015
träkol
trä|kol
substantiv
~en el. ~et 1trä 1kol
Singular | |
---|---|
en träkol (ett träkol) | obestämd form |
en träkols (ett träkols) | obestämd form genitiv |
träkolen (träkolet) | bestämd form |
träkolens (träkolets) | bestämd form genitiv |