publicerad: 2015
trafik
traf·ik
[‑i´k]
substantiv
~en • rörelser av fordon; äv. bildl.: biltrafik; datatrafik
Singular | |
---|---|
en trafik | obestämd form |
en trafiks | obestämd form genitiv |
trafiken | bestämd form |
trafikens | bestämd form genitiv |