publicerad: 2015
triangel
tri·angel
[‑aŋ´el]
substantiv
~n trianglar 1 en plangeometrisk figur som begränsas av tre räta linjer (sträckor)2 ett triangelformat slaginstrument – Alla sammansättn. med triangel- hör till triangel 1.
| Singular | |
|---|---|
| en triangel | obestämd form |
| en triangels | obestämd form genitiv |
| triangeln | bestämd form |
| triangelns | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| trianglar | obestämd form |
| trianglars | obestämd form genitiv |
| trianglarna | bestämd form |
| trianglarnas | bestämd form genitiv |


