publicerad: 2015
triangel
tri·angel
[‑aŋ´el]
substantiv
~n trianglar 1 en plangeometrisk figur som begränsas av tre räta linjer (sträckor)2 ett triangelformat slaginstrument – Alla sammansättn. med triangel- hör till triangel 1.
Singular | |
---|---|
en triangel | obestämd form |
en triangels | obestämd form genitiv |
triangeln | bestämd form |
triangelns | bestämd form genitiv |
Plural | |
trianglar | obestämd form |
trianglars | obestämd form genitiv |
trianglarna | bestämd form |
trianglarnas | bestämd form genitiv |