publicerad: 2015
trikloretylen
tri·klor|et·yl·en
[‑klå`r‑]
substantiv
~en el. ~et • en organisk förening som används som lösningsmedel, tri
Singular | |
---|---|
en trikloretylen (ett trikloretylen) | obestämd form |
en trikloretylens (ett trikloretylens) | obestämd form genitiv |
trikloretylenen (trikloretylenet) | bestämd form |
trikloretylenens (trikloretylenets) | bestämd form genitiv |