publicerad: 2015
tyrolare
tyrol·are
[tyrå`l‑]
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. tyrolarna • mansperson från Tyrolen
Singular | |
---|---|
en tyrolare | obestämd form |
en tyrolares | obestämd form genitiv |
tyrolaren | bestämd form |
tyrolarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
tyrolare | obestämd form |
tyrolares | obestämd form genitiv |
tyrolarna | bestämd form |
tyrolarnas | bestämd form genitiv |