publicerad: 2015
utbildningspolitiker
ut·bild·nings|pol·it·ik·er
substantiv
~n; pl. ~ utbildningspolitik
Singular | |
---|---|
en utbildningspolitiker | obestämd form |
en utbildningspolitikers | obestämd form genitiv |
utbildningspolitikern | bestämd form |
utbildningspolitikerns | bestämd form genitiv |
Plural | |
utbildningspolitiker | obestämd form |
utbildningspolitikers | obestämd form genitiv |
utbildningspolitikerna | bestämd form |
utbildningspolitikernas | bestämd form genitiv |
SAOL
Alfabetisk lista