publicerad: 2015
utspelning
ut|spel·ning
substantiv
~en ~ar • särsk. till spela ut 2
Singular | |
---|---|
en utspelning | obestämd form |
en utspelnings | obestämd form genitiv |
utspelningen | bestämd form |
utspelningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
utspelningar | obestämd form |
utspelningars | obestämd form genitiv |
utspelningarna | bestämd form |
utspelningarnas | bestämd form genitiv |