publicerad: 2015
vaktmanskap
vakt|man·skap
substantiv
~et; pl. ~ vakta
Singular | |
---|---|
ett vaktmanskap | obestämd form |
ett vaktmanskaps | obestämd form genitiv |
vaktmanskapet | bestämd form |
vaktmanskapets | bestämd form genitiv |
Plural | |
vaktmanskap | obestämd form |
vaktmanskaps | obestämd form genitiv |
vaktmanskapen | bestämd form |
vaktmanskapens | bestämd form genitiv |