publicerad: 2015
vendetta
vend·etta
[‑et`a]
substantiv
~n vendettor • blodshämnd; grym hämnd
Singular | |
---|---|
en vendetta | obestämd form |
en vendettas | obestämd form genitiv |
vendettan | bestämd form |
vendettans | bestämd form genitiv |
Plural | |
vendettor | obestämd form |
vendettors | obestämd form genitiv |
vendettorna | bestämd form |
vendettornas | bestämd form genitiv |