publicerad: 2015
vetenskapare
veten·skap·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. vetenskaparna • ⟨vard.⟩ vetenskapa
Singular | |
---|---|
en vetenskapare | obestämd form |
en vetenskapares | obestämd form genitiv |
vetenskaparen | bestämd form |
vetenskaparens | bestämd form genitiv |
Plural | |
vetenskapare | obestämd form |
vetenskapares | obestämd form genitiv |
vetenskaparna | bestämd form |
vetenskaparnas | bestämd form genitiv |