publicerad: 2015
vinter
vinter
[vin´ter]
substantiv
~n vintrar • en årstid; i vintras under senaste vintern
Singular | |
---|---|
en vinter | obestämd form |
en vinters | obestämd form genitiv |
vintern | bestämd form |
vinterns | bestämd form genitiv |
Plural | |
vintrar | obestämd form |
vintrars | obestämd form genitiv |
vintrarna | bestämd form |
vintrarnas | bestämd form genitiv |
Övrig(a) form(er) | |
vintras | i vissa uttryck |