publicerad: 2015
wafer
wafer
[oej´fer]
substantiv
~n; pl. ~s • rån i flera skikt med söt kräm emellan
Singular | |
---|---|
en wafer | obestämd form |
en wafers | obestämd form genitiv |
wafern | bestämd form |
waferns | bestämd form genitiv |
Plural | |
wafers | obestämd form |
wafers | obestämd form genitiv |