publicerad: 2015
ökenvandring
öken|vandr·ing
substantiv
~en ~ar • särsk. bildl.: partiet tvingades till en ökenvandring – tolv år i opposition
Singular | |
---|---|
en ökenvandring | obestämd form |
en ökenvandrings | obestämd form genitiv |
ökenvandringen | bestämd form |
ökenvandringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
ökenvandringar | obestämd form |
ökenvandringars | obestämd form genitiv |
ökenvandringarna | bestämd form |
ökenvandringarnas | bestämd form genitiv |