publicerad: 2015
överge
över|ge
el. åld. över|giva
verb
‑gav, ‑gett el. ‑givit, ‑given ‑givet ‑givna, pres. ‑ger • lämna i sticket
Finita former | |
---|---|
överger (övergiver) | presens aktiv |
överges (övergivs, övergives) | presens passiv |
övergav | preteritum aktiv |
övergavs | preteritum passiv |
överge (övergiv) | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att överge (övergiva) | infinitiv aktiv |
att överges (övergivas) | infinitiv passiv |
har/hade övergett (övergivit) | supinum aktiv |
har/hade övergetts (övergivits) | supinum passiv |
Presens particip | |
övergivande | |
Perfekt particip | |
en övergiven + substantiv | |
ett övergivet + substantiv | |
den/det/de övergivna + substantiv | |
den övergivne + maskulint substantiv |