publicerad: 2015
överlåta
över|låta
verb
‑lät, ‑låtit, ‑låten ‑låtet ‑låtna, pres. ‑låter • frånträda och överlämna: han överlät sommarstugan på barnen
| Finita former | |
|---|---|
| överlåter | presens aktiv |
| överlåts (överlåtes) | presens passiv |
| överlät | preteritum aktiv |
| överläts | preteritum passiv |
| överlåt | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att överlåta | infinitiv aktiv |
| att överlåtas | infinitiv passiv |
| har/hade överlåtit | supinum aktiv |
| har/hade överlåtits | supinum passiv |
| Presens particip | |
| överlåtande | |
| Perfekt particip | |
| en överlåten + substantiv | |
| ett överlåtet + substantiv | |
| den/det/de överlåtna + substantiv | |


