publicerad: 2015
andrake
andrake
substantiv
~n andrakar • hanne av anka el. and
| Singular | |
|---|---|
| en andrake | obestämd form |
| en andrakes | obestämd form genitiv |
| andraken | bestämd form |
| andrakens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| andrakar | obestämd form |
| andrakars | obestämd form genitiv |
| andrakarna | bestämd form |
| andrakarnas | bestämd form genitiv |


