publicerad: 2015
angöring
an|gör·ing
substantiv
~en ~ar angöra
Singular | |
---|---|
en angöring | obestämd form |
en angörings | obestämd form genitiv |
angöringen | bestämd form |
angöringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
angöringar | obestämd form |
angöringars | obestämd form genitiv |
angöringarna | bestämd form |
angöringarnas | bestämd form genitiv |