publicerad: 2015
aperitif
aperitif
[aperitif´]
substantiv
~en ~er • aptitretande dryck före måltid, aptitretare
Singular | |
---|---|
en aperitif | obestämd form |
en aperitifs | obestämd form genitiv |
aperitifen | bestämd form |
aperitifens | bestämd form genitiv |
Plural | |
aperitifer | obestämd form |
aperitifers | obestämd form genitiv |
aperitiferna | bestämd form |
aperitifernas | bestämd form genitiv |