publicerad: 2015
arrangemang
ar·range·mang
[araŋ∫emaŋ´]
substantiv
~et; pl. ~ • till arrangera
Singular | |
---|---|
ett arrangemang | obestämd form |
ett arrangemangs | obestämd form genitiv |
arrangemanget | bestämd form |
arrangemangets | bestämd form genitiv |
Plural | |
arrangemang | obestämd form |
arrangemangs | obestämd form genitiv |
arrangemangen | bestämd form |
arrangemangens | bestämd form genitiv |