publicerad: 2015
bänsel
bänsel
[bän´sel]
substantiv
~n bänslar • lina el. sladd för hopbindning av tåg
Singular | |
---|---|
en bänsel | obestämd form |
en bänsels | obestämd form genitiv |
bänseln | bestämd form |
bänselns | bestämd form genitiv |
Plural | |
bänslar | obestämd form |
bänslars | obestämd form genitiv |
bänslarna | bestämd form |
bänslarnas | bestämd form genitiv |