publicerad: 2015
bereda
be·reda
verb
beredde, berett, beredd n. berett, pres. bereder 1 framställa2 förbereda: bereda ett ärende
Finita former | |
---|---|
bereder | presens aktiv |
bereds (beredes) | presens passiv |
beredde | preteritum aktiv |
bereddes | preteritum passiv |
bered | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att bereda | infinitiv aktiv |
att beredas | infinitiv passiv |
har/hade berett | supinum aktiv |
har/hade beretts | supinum passiv |
Presens particip | |
beredande | |
Perfekt particip | |
en beredd + substantiv | |
ett berett + substantiv | |
den/det/de beredda + substantiv |
bereda sig
• göra sig beredd: bered dig på en överraskning!Ordform(er) bereda sig