publicerad: 2015
bergensare
bergens·are
[bergen`s‑]
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. bergensarna • person från Bergen
Singular | |
---|---|
en bergensare | obestämd form |
en bergensares | obestämd form genitiv |
bergensaren | bestämd form |
bergensarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
bergensare | obestämd form |
bergensares | obestämd form genitiv |
bergensarna | bestämd form |
bergensarnas | bestämd form genitiv |