publicerad: 2015
bergrum
berg|rum
substantiv
~met; pl. ~, best. pl. ~men • skyddsrum i berg
Singular | |
---|---|
ett bergrum | obestämd form |
ett bergrums | obestämd form genitiv |
bergrummet | bestämd form |
bergrummets | bestämd form genitiv |
Plural | |
bergrum | obestämd form |
bergrums | obestämd form genitiv |
bergrummen | bestämd form |
bergrummens | bestämd form genitiv |