publicerad: 2015
blästrare
blästr·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. blästrarna blästra
Singular | |
---|---|
en blästrare | obestämd form |
en blästrares | obestämd form genitiv |
blästraren | bestämd form |
blästrarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
blästrare | obestämd form |
blästrares | obestämd form genitiv |
blästrarna | bestämd form |
blästrarnas | bestämd form genitiv |