publicerad: 2015
blåtira
blå|tira
substantiv
~n ‑tiror • ⟨vard.⟩ blåmärke runt öga
Singular | |
---|---|
en blåtira | obestämd form |
en blåtiras | obestämd form genitiv |
blåtiran | bestämd form |
blåtirans | bestämd form genitiv |
Plural | |
blåtiror | obestämd form |
blåtirors | obestämd form genitiv |
blåtirorna | bestämd form |
blåtirornas | bestämd form genitiv |