publicerad: 2015
blixtanfall
blixt|an·fall
substantiv
~et; pl. ~ • till blixt 3 anfall 1
Singular | |
---|---|
ett blixtanfall | obestämd form |
ett blixtanfalls | obestämd form genitiv |
blixtanfallet | bestämd form |
blixtanfallets | bestämd form genitiv |
Plural | |
blixtanfall | obestämd form |
blixtanfalls | obestämd form genitiv |
blixtanfallen | bestämd form |
blixtanfallens | bestämd form genitiv |