publicerad: 2015
bobin
bob·in
[‑i´n]
substantiv
~en ~er • rulle el. ställning för uppvindning av garn
Singular | |
---|---|
en bobin | obestämd form |
en bobins | obestämd form genitiv |
bobinen | bestämd form |
bobinens | bestämd form genitiv |
Plural | |
bobiner | obestämd form |
bobiners | obestämd form genitiv |
bobinerna | bestämd form |
bobinernas | bestämd form genitiv |