publicerad: 2015
bo
1bo
substantiv
~et ~n 1 fågelbo el. insektsbo2 en persons el. en familjs egendom: hon förde med sig en förmögenhet i boet
Singular | |
---|---|
ett bo | obestämd form |
ett bos | obestämd form genitiv |
boet | bestämd form |
boets | bestämd form genitiv |
Plural | |
bon | obestämd form |
bons | obestämd form genitiv |
bona | bestämd form |
bonas | bestämd form genitiv |
2bo
verb
bodde, bott, pres. bor – De flesta sammansättn. med bo- hör till 2bo.
Finita former | |
---|---|
bor | presens aktiv |
bos | presens passiv |
bodde | preteritum aktiv |
boddes | preteritum passiv |
bo | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att bo | infinitiv aktiv |
att bos | infinitiv passiv |
har/hade bott | supinum aktiv |
har/hade botts | supinum passiv |
Presens particip | |
boende |
bo samman
• bo samman el. sammanbo (med ngn)