publicerad: 2015
bräda
1bräda
substantiv
~n; pl. brädor ibl. bräder • långsmalt, relativt tunt stycke trävirke; i sammansättn. äv. om tunna föremål av trä
Singular | |
---|---|
en bräda | obestämd form |
en brädas | obestämd form genitiv |
brädan | bestämd form |
brädans | bestämd form genitiv |
Plural | |
brädor (bräder) | obestämd form |
brädors (bräders) | obestämd form genitiv |
brädorna (bräderna) | bestämd form |
brädornas (brädernas) | bestämd form genitiv |
2bräda
verb
~de ~t • ⟨vard.⟩ tränga undan el. slå ut rival
Finita former | |
---|---|
brädar | presens aktiv |
brädas | presens passiv |
brädade | preteritum aktiv |
brädades | preteritum passiv |
bräda | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att bräda | infinitiv aktiv |
att brädas | infinitiv passiv |
har/hade brädat | supinum aktiv |
har/hade brädats | supinum passiv |
Presens particip | |
brädande | |
Perfekt particip | |
en brädad + substantiv | |
ett brädat + substantiv | |
den/det/de brädade + substantiv |