publicerad: 2015
brännare
bränn·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. brännarna • till bränna 1,2
Singular | |
---|---|
en brännare | obestämd form |
en brännares | obestämd form genitiv |
brännaren | bestämd form |
brännarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
brännare | obestämd form |
brännares | obestämd form genitiv |
brännarna | bestämd form |
brännarnas | bestämd form genitiv |