publicerad: 2015
bröstning
bröst·ning
substantiv
~en ~ar • väggdel mellan fönster och golv; bröstvärn
Singular | |
---|---|
en bröstning | obestämd form |
en bröstnings | obestämd form genitiv |
bröstningen | bestämd form |
bröstningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
bröstningar | obestämd form |
bröstningars | obestämd form genitiv |
bröstningarna | bestämd form |
bröstningarnas | bestämd form genitiv |