publicerad: 2015
chagrin
chagr·in
[‑äŋ´]
el. chagr·äng
[‑äŋ´]
substantiv
~en el. ~et • ett hårt läder ofta av getskinn
Singular | |
---|---|
en chagrin (ett chagrin, en chagräng, ett chagräng) | obestämd form |
en chagrins (ett chagrins, en chagrängs, ett chagrängs) | obestämd form genitiv |
chagrinen (chagrinet, chagrängen, chagränget) | bestämd form |
chagrinens (chagrinets, chagrängens, chagrängets) | bestämd form genitiv |