publicerad: 2015
chaufför
chauff·ör
[∫åfö´r]
substantiv
~en ~er – I sammansättn. chaufförs-.
Singular | |
---|---|
en chaufför | obestämd form |
en chaufförs | obestämd form genitiv |
chauffören | bestämd form |
chaufförens | bestämd form genitiv |
Plural | |
chaufförer | obestämd form |
chaufförers | obestämd form genitiv |
chaufförerna | bestämd form |
chaufförernas | bestämd form genitiv |