publicerad: 2015
collier
collier
[kolje´]
substantiv
~n el. ~en [kolje´n]; pl. ~er [kolje´er] 1 ett halsband2 smal boa av pälsverk
Singular | |
---|---|
en collier | obestämd form |
en colliers | obestämd form genitiv |
colliern (collieren) | bestämd form |
collierns (collierens) | bestämd form genitiv |
Plural | |
collierer | obestämd form |
collierers | obestämd form genitiv |
colliererna | bestämd form |
collierernas | bestämd form genitiv |