publicerad: 2015
dålighet
dål·ig·het
substantiv
~en ~er • ⟨ofta skämts.⟩ vara ute på dåligheter festa, svira
Singular | |
---|---|
en dålighet | obestämd form |
en dålighets | obestämd form genitiv |
dåligheten | bestämd form |
dålighetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
dåligheter | obestämd form |
dåligheters | obestämd form genitiv |
dåligheterna | bestämd form |
dåligheternas | bestämd form genitiv |