publicerad: 2015
diskett
disk·ett
[disket´]
substantiv
~en ~er • mest i äldre tid: magnetskiva för lagring av text för dator
Singular | |
---|---|
en diskett | obestämd form |
en disketts | obestämd form genitiv |
disketten | bestämd form |
diskettens | bestämd form genitiv |
Plural | |
disketter | obestämd form |
disketters | obestämd form genitiv |
disketterna | bestämd form |
disketternas | bestämd form genitiv |