publicerad: 2015
doktor
dokt·or
[dåk´t‑ el. dåk`t‑]
substantiv
~n ~er [‑o´r‑] 1 läkare2 person som har disputerat: filosofie doktor – Alla sammansättn. med doktors- hör till doktor 2.
Singular | |
---|---|
en doktor | obestämd form |
en doktors | obestämd form genitiv |
doktorn | bestämd form |
doktorns | bestämd form genitiv |
Plural | |
doktorer | obestämd form |
doktorers | obestämd form genitiv |
doktorerna | bestämd form |
doktorernas | bestämd form genitiv |