publicerad: 2015
duplicering
dupl·ic·er·ing
substantiv
~en ~ar duplicera
Singular | |
---|---|
en duplicering | obestämd form |
en duplicerings | obestämd form genitiv |
dupliceringen | bestämd form |
dupliceringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
dupliceringar | obestämd form |
dupliceringars | obestämd form genitiv |
dupliceringarna | bestämd form |
dupliceringarnas | bestämd form genitiv |